Onsdag 090429.
Igår fick jag sfi-lärarens mardrömsfråga. Två elever, en från Filippinerna och en från Kina, kom fram till mig och ställde en fråga som de verkade ha funderat på länge. "Jenny, vad betyder det där väl?" och medan jag "hmhmade" och "mmmade" (två nya verb) så kom nästa fråga "Och vad betyder ju?".
Försök å svara på det du!
Jag vill hävda att "ju" och "väl" tävlar i toppligan av svenskans mest svårförklarade ord. Nyanserna mellan följande meningar är hårfin:
Den filmen var bra.
Den filmen var ju bra.
Den filmen var väl bra.
Och ändå är skillnaden viktig! För de innehåller väldigt olika känslor, de här påståendena. De pyttesmå orden "ju" och "väl" bär på en massa intressant och relevant information. Men att förklara det......oj. Jag brukar säga att "ju" syftar till att mottagaren vet att vi har pratat eller tyckt något om något förut. Och "väl" indikerar att jag tror att mottagaren har en negativ inställning till något. Men ni ser ju själva hur abstrakt det är. Och förklara det på ett vettigt sätt så att en andraspråksinlärare kan ta det till sig.
Jag försöker tänka på hur det ser ut på andra språk. Jag kan inte riktigt hitta någon vettig översättning på engelska.
Förutom att tänka på små språkliga dilemman så laddar jag inför Harry Floretts (mitt band) spelning imorgon, Valborg. Igår hittade jag det här på nätet:
http://www.whatsupsthlm.se/konsert/primorsalongen-pa-riche/1896/
Skoj!
/Jenny
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En annan mardrömsfråga: Vad betyder "för"?
SvaraRaderaJag håller med dig om allt, Jenny, - alltså vad du skriver om SFI. Jag har ju själv varit Sfi-lärare i över 20 år.
SFI har klandrats i alla tider, det har blivit nästan ett mantra eller ett slags överenskommelse i medierna: "SFI funkar inte." I dag såg jag i marsnumret av KOM (Kommunikation mellan vuxenarbetare) på omslaget: SFI - DET STÄNDIGA SORGEBARNET.
Hm! Varför undrar ingen hur vi egentligen gör när vi lyckas få eleverna att lära sig så många ord på så kort tid - och får dem att skriva relativt bra - t.o.m. bättre än många svenskar? - på så kort tid. Det kräver mycket slit av lärarna att lära ut den svenska ordföljden, de omöjliga partikelverben (slå upp verbet "slå" eller "hålla" eller "lägga" i lexikon så får ni se!)och att få eleverna att betona rätt i olika sammanhang etc. Liksom det kräver mycket slit av eleverna att förstå och lära sig använda allt detta.
Ändå klarar många allt detta hos oss - på 1,5 år typ, ofta ännu snabbare. Plus kommunicera så pass bra att de skulle klara sig på arbetsmarknaden - om bara någon ville anställa dem.
Jag vet inte om jag skulle klara det på kinesiska eller arabiska över huvud taget, och knappast utan en utomordentligt engagerad och professionell språkundervisning, trots att jag själv är språklärare.
Hälsn Raija
Nu läser jag ditt inlägg! Och precis idag jämförde jag själv med att jag skulle lära mig arabiska på sju månader. Vi tänker i samma bana!
SvaraRaderaJa, det här med "för" måste bli ett framtida inlägg.
MVH
Jenny