Stress på sfi

Torsdag 090430.
VALBORG
Jag har kommit på att det är den finaste dagen på hela året. Det tog mig 35 år att komma till den insikten. Men nu när jag vet det så är jag himla glad att jag ska få uppleva lika många valborgar till.

Här ser ni vilka goda grejjer man får när man jobbar på sfi. BÖREK från Turkiet.

Jag har märkt att det har blivit mer bråttom på sfi. Det finns mycket kritik mot att det tar för långt tid och folk fastnar på sfi för länge. En del av kritiken är kanske befogad. Jag tycker också att det behövs mycket klarare kriterier och tydligare mål. Framför allt behövs det bättre delmål som hjälper läraren att fastställa elevens progression och på så sätt kan förhoppningsvis läraren och skolan göra mer homogena grupper.

Alla skulle tjäna på grupper där man så mycket som det bara går samlar elever som är på samma nivå. Jag tror att det är en av sfi:s främsta utmaningar. Att hitta ett bra system och en bra struktur för det. En del kanske undrar varför det är så svårt. Men det är så att sfi har så kallat kontinuerligt intag, vilket innebär att grupperna fylls på hela tiden. Kommunerna måste erbjuda sfi inom tre månader. Vilket gör att mer eller mindre alla elever befinner sig efter ett tag på olika nivåer. När det startas nybörjargrupper på sfi så funkar det otroligt bra de första månaderna när klassen håller ihop och läraren kan beta av olika språkliga moment. Men sen är det några som slutar, några som är snabbare än andra, några nya kommer in i gruppen och så börjar splittringen.

Hur som helst. Tillbaka till det här med att det har blivit mer stressat. Jag hade en elev från Irak. En ung tjej. 23 år. Hon var supersnabb och gick igenom alla kurser på sfi i rasande fart. Hon ville inget hellre än att få ett arbete. Hon trodde att bara hon blev klar med sfi så skulle hon kunna börja jobba. Nu ser jag henne dra runt på sin barnvagn i centrum. Hon får inget jobb och eftersom hon är arbetslös så blev det något strul med dagisplatsen så hon måste ha sitt barn hemma. Hon kommer oftare och oftare och hälsar på på sfi och jag fattar att hon saknar det sociala.

Det blev ju inte så bra....

Glad Valborg till alla! Och kom tilll Riche ikväll för att äta primörer och lyssna på Harry Florett!!
/Jenny

Ju och Väl

Onsdag 090429.

Igår fick jag sfi-lärarens mardrömsfråga. Två elever, en från Filippinerna och en från Kina, kom fram till mig och ställde en fråga som de verkade ha funderat på länge. "Jenny, vad betyder det där väl?" och medan jag "hmhmade" och "mmmade" (två nya verb) så kom nästa fråga "Och vad betyder ju?".

Försök å svara på det du!

Jag vill hävda att "ju" och "väl" tävlar i toppligan av svenskans mest svårförklarade ord. Nyanserna mellan följande meningar är hårfin:
Den filmen var bra.
Den filmen var ju bra.
Den filmen var väl bra.

Och ändå är skillnaden viktig! För de innehåller väldigt olika känslor, de här påståendena. De pyttesmå orden "ju" och "väl" bär på en massa intressant och relevant information. Men att förklara det......oj. Jag brukar säga att "ju" syftar till att mottagaren vet att vi har pratat eller tyckt något om något förut. Och "väl" indikerar att jag tror att mottagaren har en negativ inställning till något. Men ni ser ju själva hur abstrakt det är. Och förklara det på ett vettigt sätt så att en andraspråksinlärare kan ta det till sig.

Jag försöker tänka på hur det ser ut på andra språk. Jag kan inte riktigt hitta någon vettig översättning på engelska.

Förutom att tänka på små språkliga dilemman så laddar jag inför Harry Floretts (mitt band) spelning imorgon, Valborg. Igår hittade jag det här på nätet:

http://www.whatsupsthlm.se/konsert/primorsalongen-pa-riche/1896/

Skoj!

/Jenny

Songkran och Zaremba

Tisdag 090428.

Det har varit en ljuvlig helg med mycket sol. I lördags åkte jag till den thailändska nyårsfesten. Vilken överraskning.
Jag trodde att jag skulle vara ensam där med typ 10-15 thailändare. Men istället så möttes jag och min familj av en festival!

Flera hundra pers som dansade och sjöng. Thailändare och svenskar. Och dessutom träffade jag flera elever från Sydamerika och andra delar av Asien. Vilken fest.

Jag har en del elever som är thailändska munkar. Det har varit spännande och fascinerande att ha de som elever. Men det var först nu jag förstod hur otroligt det faktiskt är. På festen förstod jag att de är vördade, blir bugade för och innehar en enorm respekt.

Jag blir glad när jag tänker på att de faktiskt kan ha så olika roller. De är munkar i sitt tempel och elever i mitt klassrum. Fint.

Det har varit tyst om sfi ett tag nu. Blev det inte ganska få reaktioner på Maciej Zarembas artikelserie? Jag tror jag ska läsa den igen.

Här är hela serien om du också vill friska upp minnet
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/svensk-var-god-droj-1.810524

/Jenny

Fina samtal och Songkran

Fredag 090424.

Jag önskar att alla fick komma in i mitt klassrum idag. Jag är säker på att om alla spenderade eftermiddagen i klassrum 414 denna fredagseftermiddag skulle alla konflikter ebba ut.

Människan i sin allra finaste form.

Mina elever diskuterar familjen. Likheter och skillnader mellan Sverige och deras hemland. Vid varje runt bord sitter 4 personer. De kommer från Pakistan, Bangladesh, Filippinerna, Chile, Brasilien, Eritrea, Tunisien, Marocko, Polen, Thailand, Kina, Somalia, Kurdistan, Algeriet, Ecuador och så jag då från Sverige. Dessutom är en 17-årig kille från gymnasiet på besök. Han är nyfiken på sfi. Och sen kommer min chef in och säger "är det okej om jag också stannar ett tag och lyssnar?".

Vilket myller av tankar och åsikter!

Och va olika vi är! Men va lika vi tycker! Kan vi vara så här olika o lika på samma gång?
Ja, uppenbarligen.

Och detta samtal pågår här, i en liten stockholmsförort, medan världen rusar på utanför.

Dessutom har det bjudits in till det thailändska nyåret som jag tror heter Songkran. Det kommer munkar som man får offra mat till. Miss Songkran koras. Det finns skulpterad frukt och man kan bygga en sandpogoda. Alkohol förbjuden står det på inbjudan men tävlingar och lotterier utlovas.

Vilken bild! Integrationsproblem? Skulle inte tro det!

/Jenny

http://www.watsantinivas.net/

datorstödd svenska som andraspråk

Torsdag 090423.

Igår hade jag min SAS-grupp. Jag har de i en kurs som heter "datorstödd svenska som andraspråk". Tanken är att man med hjälp av datorn ska studera svenska och att man på så sätt både lär sig språket och orienterar sig på svenska Internetsidor. Det kan vara att söka information på Internet som man sen ska använda för att skriva en text. Det märks hur mycket prestige det finns när det kommer till datorer.

Många försöker låtsas som att de behärskar Word, hur man sparar dokument, hur man söker på Internet osv. Men det blir ofta fel. Och det är svårt att låta bli att inte kasta sig över datorn och bara fixa det hela. Utan istället ska man på långsam svenska förklara "klicka där, och nu ska du döpa dokumentet, hoppsan nu stängde du visst av programmet...."

Men! Då är det underbart när man kan erbjuda de hjälp med allt det här. Då kommer de till Studietorget och då har man tid att verkligen förklara och hjälpa dem. Idag kom en tjej från Ryssland och sa med sin ryska accent "Jag kommer från djungeln. Jag är Mowgli. Hjälp mig. Jag kan ingenting". Vi satte oss ner och pratade om vad som är vad på datorn, vad betyder program osv. Efter en timme kunde hon öppna och stänga program och nu sitter hon och skriver!

Underbart.

Det känns som att det är det här som verkligen kan göra skillnad. Så fort en elev kan använda datorn öppnar sig tusen nya möjligheter. Igår hjälpte jag två tjejer att öppna egna mailadresser. Den ena kvinnan, som kom från Marocko, knäppte sina händer och utbrast "Min egen mail. Bara min. Jag måste visa min man och mina barn.". Sen började hon och den andra tjejen som kommer från Turkiet skicka mail till varandra.

Jag förstår hur vissa saker måste få ta lite tid. Skolan måste bekosta en personal som kan sitta enskilt med en elev för att uppnå ett sånt resultat. Det betalar sig i längden. Men det är sånt som tas bort så klart när en skola måste spara. Fantastiskt att det fortfarande finns en skola som ser sammanhangen mellan insats och resultat!

/Jenny

Ming Tian jian

LHS och svensk alkoholkultur

Tisdag 090421
Jag var på Lärarhögskolan (LHS) igår. Jag läser lärarutbildningen inom något som heter VAL. Det betyder Vidareutveckling av lärare och finns till för att göra såna som mig behöriga. Såna som mig betyder att man har jobbat som lärare och har relevanta ämneskunskaper men saknar den pedagogiska biten.

Vi testade något som kallas för kollegahandling och innebär att man jobbar efter en viss modell när man diskuterar specifika elevärenden. Jätteskönt att föra en diskussion med en bra ledare utifrån en modell som gör att alla kommer till tals och man håller sig till kärnan. Spännande.

Jag måste säga att jag har svårt att förstå all kritik som LHS får ta emot. Jag har pluggat på Stockholms Universitet och på Södertörns Högskola förut, men jag har aldrig lärt mig så mycket som jag gör nu. Är det p.g.a. all kritik som LHS ryckt upp sig? Eller är kritiken obefogad?

Jag tog en gratistidning som heter studentmagasinet och slogs av en del saker. Det första var hur mycket tidningar det finns som är gratis och som är så oerhört påkostade. Inbundna i fyrfärg. Men sen finns det sällan något att läsa. Knäpp utveckling. Man sitter bara o bläddrar.

Något som var lite tragikomiskt var att i studentmagasinet så kunde man av annonserna förstå hur man ser på studenter. Första uppslaget fylls av reklam från Systembolaget för en ny cider. Sen kommer tre annonser från sourz som lanserar nån sorts lättdruckna shots. Och sen efter film-, musik och moderecensioner kommer den så kallade spritsidan där man testar vodka. Och slutligen finns en annons för brustabletten bakis!

Varför är detta relevant för mig? Ja, kanske för att jag möter så många människor dagligen som inte dricker alkohol. Och jag har en till grej som jag vill säga om det. Men det tar vi imorgon!

/Jenny

www.studentmagasinet.se

Statskontorets rapport om sfi

Fredag 090417.

Sfi- resultat, genomförande och lärarkompetens. En utvärdering av svenska för invandrare.

Så heter Statskontorets utvärdering av sfi som de gjort på uppdrag av regeringen. Själva huvudslutsatsen verkar vara att den nya kursplanen inte gav bättre studieresultat. Men jag har inte läst hela luntan än så jag ska vänta med att säga eller tycka något.

En liten sak kan vara intressant att notera dock, och det är att sfi skrivs med gemener. Jag har alltid skrivit med versaler men nu byter jag.

Hela rapporten finns att hämta på denna sida:

http://www.statskontoret.se/statskontoret/templates/Commission____3786.aspx

Läs och kommentera!!!

Jag sitter på Studietorget och har precis hjälpt en tjej från Somalia med en uppsats som handlar om ordets betydelse. Otroligt vackert! Hennes text om glädjen över att kunna kommunicera, vikten av att lära sig språk och kampen om ordet gjorde mig alldeles varm i hjärtat.

/Jenny

Sabuni & Björklund

Onsdag 090415.

Det finns ett uttalande som har etsat sig fast i mitt huvud. Det dyker upp si så där varannan dag. Och jag blir lika arg varje gång jag tänker på det.

I februari 2008 så skriver Jan Björklund och Nyamko Sabuni såhär på DN debatt:

"Det ska inte längre vara möjligt att använda sfi som en form av försörjning år efter år utan att få några språkkunskaper" (se länk nedan om du vill läsa hela artikeln)

Jag blir så arg för att jag varje dag ser bevis för att detta påstående inte är sant. Och för att det sägs så mycket mellan raderna i det här uttalandet.

Vem påstår detta? Två personer som är aktiva inom politikens toppskikt, mycket kompetenta och initierade i integrations- och skolfrågor. Och vad tänker den som läser detta? Ja, att det är sant såklart. Och hur reagerar man då? Självklart med ett bestört "Nämen herregud, så kan vi väl inte ha det!".

Man planterar alltså en uppfattning om hur SFI fungerar hos gemene man som man sedan kan basera olika åtgärder på.

Och om man väl har fått folk att tycka att ett system eller en organisation är dålig så är folk väldigt mottagbara för förändring. Plötsligt blev det fritt fram att kritisera, tycka och säga vad man vill om SFI och ingen säger emot.

Hur kan man få skriva att "det ska inte längre vara möjligt att använda SFI som en form av försörjning..."? Vad är det man säger? Jo, att i dagsläget så är det möjligt.

Och det är väl konstigt att under alla de år som jag har jobbat på SFI så har jag inte träffat en enda som passar in på denna beskrivning. Inte en enda elev har jag haft som har gått på SFI i flera år utan att lära sig något. Och om det finns någon elev som ligger i närheten av denna beskrivning så är ju det en så försvinnande liten andel så att det är väl knappast representativt!?

Det stämmer att en del elever går länge på SFI, men det är knappast för att bli försörjd. Försörjning i det här sammanhanget är alltså ersättning från Socialtjänsten och det vet väl alla hur stor den är.

http://www.dn.se/opinion/debatt/krav-pa-svenskkunskaper-skarps-for-invandrare-1.499470

Att lägga ner tid på något

Påskdagen 2009.

Det var så mycket som man ville fånga i ord men som ändå försvann.
ur Mandarinerna av Simone de Beauvoir

Jag skrev om att byta perspektiv i förra inlägget. Tänker på det lite mer. Förra veckan kom en av mina elever med en läxa. Hon var ambitiös och ville ha noggranna instruktioner. Efter ett tag så blev jag lite orolig att hon överarbetade uppgiften och så sa jag "Men du, lägg inte ner för mycket tid på det här nu".

Sen blev det en tid för reflektion och perspektivbyte. För precis här, i den här situationen och i den här meningen, tror jag att man kan se svårigheten med att lära sig ett språk i vuxen ålder och problematiken med att SFI bedrivs på svenska.

(Forskning visar att det bästa sättet att lära sig ett nytt språk på, i vuxen ålder, är med en tvåspråkig lärare som behärskar modersmålet för inläraren och målspråket. På så sätt kan man få ut mesta möjliga. Men det går inte eftersom det inte finns de ekonomiska resurser som krävs.)

Hur som helst. Tillbaka till reflektionen. Vad har vi här? En väldigt vanlig svensk mening som inte känns varken grammatiskt omöjlig att förstå eller med några extremt svåra ord.

Men tänk på den: "Men du, lägg inte ner för mycket tid på det här nu".

Och nu går jag in i huvet på andraspråksinläraren:

"Men du..". Det förstår jag. "Lägg inte ner..". Vänta ett tag. Lägg måste vara imperativ. Är det ligga eller lägga? Hm, det är lägga. Det är alltså en uppmaning riktad till mig. Men vad är det jag inte ska lägga? Finns det ett reflexivt pronomen? Nej. Så då är det inte lägga sig som betyder sova. Finns det ett av? Nej. Okej då är det inte lägga av som betyder sluta. Det är nånting jag inte ska lägga ner. Kan det vara tid som är objektet? Kan man lägga ner tid? Jag förstår att jag kan lägga ner en penna på bordet, men kan jag lägga ner tid? Var det verkligen det läraren sa?

"för mycket tid.." sa hon. Vilket för är det? För kan ju vara substantiv, det där på en båt, nä det är nog inte det. För kan ju vara verbet som betyder leda något framåt, nä det kan det inte vara. För kan väl vara preposition och adverb och konjunktion om jag inte minns fel. Nä men det måste vara ett sånt där vanligt för som betyder mer än passande. Jag ska alltså inte lägga ner för mycket tid på det här. Vaddå det här? Min läxa? Och avslutade hon meningen med nu?

Ja. Ni förstår vart jag vill komma. Jag överdriver så klart. Men det är viktigt att tänka så här när man jobbar med SFI. För det är det här som händer eleverna dagligen. Och som SFI-lärare måste man tänka på hur man skiljer på lätt och svårt språk. Vad borde jag ha sagt så? Ja, t.ex., Men du, jobba inte för mycket med den här läxan. Det är viktigt att ha tydliga subjekt, verb och objekt så ofta man bara kan. Partikelverb och fasta fraser kommer in sent i tillämpningen av det nya språket. Och jag tror att det är viktigt, som lärare i svenska som andraspråk, att öva på den medvetenheten och insikten.

Samtidigt har jag hört många kollegor säga att "de förstår mig tids nog" och "de måste vänja sig vid naturligt språk". Men är det respektfullt att möta människor som är i ett språkligt underläge och prata så att de inte förstår?

Vad tycker du?

/Jenny
ps: nu ska jag dansa lindy hop och tänka på helt andra saker....rock step....triple step....swing out...circle....rock step...twist!

Fantasi

Onsdag 090408

Det som är så spännande med att jobba på SFI, och att träffa så mycket människor från jordens alla hörn hela dagarna, är att man tvingas byta perspektiv. Jag måste försöka titta på mig själv, på Sverige, på svenska traditioner och framför allt på språket med en annan känsla. Jag är tvungen, med all mental kraft, att försöka inta mina elevers position och förhållningssätt när jag säger saker. Det är som om jag rent fysiskt måste gå ur min egen kropp ibland. Oftast klarar jag inte det och då kör jag bara på. Men så kommer det saker som gör att man faktiskt ser hur konstigt eller annorlunda det självklara kan vara och då blir man förvirrad och harmonisk på samma gång.

T.ex. igår kom en elev till mig med en läxa från en annan lärare. Hon skulle först läsa tidningsannonser från familjesidan, typ vi gratulerar, födda, vigsel, dödsfall etc, och sen skriva en berättelse om någon av de personer som figurerade i annonserna.

Svårt, tyckte hon. "Jag förstår inte vad jag måste göra". Jag förklarade och exemplifierade och sen sa jag det magiska ordet fantasi. "Jaha, ska jag använda fantasi nu igen!!" och hon fortsatte "Ni svenskar älskar fantasi, men jag är inte van med det".

Jag förstod att vi tar den förmågan, eller vad man ska kalla det, för given. Att vem som helst när som helst ska kunna hitta på en historia. Hon påpekade att hon hade svårt att förstå varför man ska prata om och skriva om saker som inte finns och bara hitta på allting hela tiden.

När man läser om språkinlärning så läser man om muntliga och skriftliga kulturer och hur man lever med sitt språk på olika sätt. Dessa tankegångar handlar också om huruvida man kan resonera i termer av konkret eller abstrakt. Det blev så tydligt hur jag har lärt mig att skilja på rätt och fel. Det finns rätt och fel grammatiskt eller rätt och fel faktamässigt, men när man använder fantasi kan allt hända men språket måste fortfarande vara korrekt. Jag förstår om det blir konstigt i elevernas huvuden ibland.

Javisst! Fram för Hen och tack Sandra för att du läser vad jag skriver!

/Jenny

Ny grupp på SAS och Matildas katter

Onsdag 1 april. Ny vårmånad. Ny sol och ny grupp.

Jag har precis idag startat en datakurs för SAS-elever. De ska lära sig grunderna i Word och bli bättre på att söka information på Internet. Vi började med att jobba med Wikipedia. Vet inte hur bra den sidan är egentligen. Men informationen om alla länder är faktiskt väldigt heltäckande. Dessutom är det underbart när eleverna får läsa om något som ligger de nära om hjärtat. De reagerade en del på olika fakta som de inte tyckte stämde. En tjej från Algeriet tex påpekade att "det här är väl inte allt som finns inom kulturen i Algeriet, var är alla författare?". Då konstaterade vi att det får bli hennes framtida uppdrag, att addera den kunskapen.

Jag fick en kommentar på könsneutralt pronomen från Taija. Hon skrev att i finskan så finns inte han och hon, utan det finns bara ett pronomen i tredje person singular. Samtidigt så frågar man sig då: och hur påverkar det vår uppfattning om kön?

Å ena sidan så har jag svårt att tro att det skulle göra finnarna mer jämställda. Å andra sidan så tror jag verkligen att det här med användandet av hon respektive han påverkar vårt psyke. Om vi utgår från att allt är han redan från två-årsåldern så måste det väl göra något med synen på norm och avvikelse? Man faller alltid tillbaka på att kvinnan är Det andra könet.

Jag läser barnböcker för mina barn på kvällarna och då är ca 80-90 % av alla karaktärer han. Då kan man aktivt välja andra böcker och då blir huvudkaraktären hon. Men det är inte riktigt det som är problemet. Problemet är att alla väsen är han. Alla tomtar, alla troll och monster, gud och framför allt alla djur. Katter, hundar och fåglar. Det är egentligen bara kor som får vara hon. Men hälften av alla djur i världen är väl hon!?

Ta tex boken "Matildas katter" av Jan Lööf. Jag och många med mig älskar hans serier, historier och teckningar. Men det kom en del kritik mot honom och det faktum att han bara tecknar pojkar, män och gubbar. Och om det mot förmodan finns en hon i stadsvimlet så har hon barnvagn eller sitter i ett fönster och vinkar till en karl. (För att vara rättvis, så finns det alltid en till hon, nämligen huvudkaraktärens mamma.) Hur som helst så kom då äntligen boken om Matilda och hennes katter. Men ändå när man läser om katten så ska han äta och han ska kamma manen och pappa lyser med sin frånvaro. Jag skulle bli så löjligt glad om ett litet monster eller ödla i någon bok bara kallades för hon utan närmare förklaring.

Vi använder pronomenet man för att beteckan alla människor, och det vet vi. Och det är okej. Men svenskan har ett pronomen som är han, som vi tror att vi använder för allt av manligt kön, men det är inte sant. Prova att säga hon om en legogubbe när du leker med ett barn och jag lovar att barnet säger "det är en han". Om det nu måste vara en hon så måste man se det med hjälp av en kjol eller långt hår. Det andra könet.....

Nä. Fram för hen! Testa! Det funkar bra!