På min arbetsplats, Centrum Vux i Haninge, har vi nåt som heter Studietorget. Det funkar faktiskt väldigt bra. Det är ett stort rum med runda bord. 10 datorer. Gammalt material och en del lexikon. Här sitter eleverna och pluggar på egen hand med en lärare som finns till hands när problem uppstår. Jag är på Studietorget 4 förmiddagar i veckan.
Förra veckan kom ett gäng tjejer som pluggar på SAS. Kursen som följer på SFI. De försökte förstå relativa pronomen. De skulle placera in relativa pronomen i meningar av typen "Hon har varit i Kiruna dit vi ska flytta nästa år" eller "Det här är Sara som bor i Sundsvall".
Relativa pronomen är inte helt omöjligt att förklara. "Som" är det pronomenet som går bäst att förklara och förankra. Det används så mycket och kommer in i språket tidigt. Däremot vars, vilken och något är lite mer luddigt.
Det är ganska abstrakt med skillnaden mellan dit och där. Att det relaterar till en plats är inga konstigheter, men det här med befintlighet och riktning.
Befintlighet uttrycker en fast plats och används med verben vara, bo etc. "Jag är hemma" eller "Jag bor här".
Riktning innebär att med rörelseverb av typen flytta, komma, åka etc. så säger man "Jag kommer hem" eller "Jag går hit".
Man kommer ofta tillbaka till det här. Jag tror man går igenom det på nästan alla nivåer inom SFI och sen kommer det tillbaka på SAS. Men ändå fastnar det inte.
Inte så konstigt kanske.
De är ju så många : hem och hemma, in och inne, ut och ute, upp och uppe, ner och nere, hit och här, dit och där osv. Det måste vara ohyggligt svårt att hålla reda på.
Hur är det på andra språk? Är det här specifikt för svenskan?
Jenny
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar