tisdag 28 september 2010

Bloggosfären

Tisdag 28 september

Nu är det kallt. Och tidningen skriver att det ska bli en riktigt hemsk och kall vinter. Det är sköna täcken, stora koppar te och mängder med choklad som gäller för att överleva.

Jag har börjat blogga med mina elever och det känns så grymt roligt. Det händer något!

Svenska språket flyttas ut och bort från klassrum och läromedel och påhittade låtsassituationer och dialoger och allt det där fejkade. Och istället flyttar språket in i ett riktigt sammanhang där det har just den uppgift som språket har: kommunicera!

Det är också väldigt skönt att kunna backa lite och ta ett steg tillbaka och veta att inlärningen flyter på utan läraren samtidigt som man är med och följer upp och leder in samtalet på valda ämnen.

Om du har lust och tid, kolla våra bloggar:


Den här bloggen är för dem som läser en kurs som heter butikssvenska och den finns till för dem som vill jobba i butik eller i affär i framtiden. Det är en liten grupp och de flesta gör praktik parallellt med kursen.

Sen har vi:


Den här bloggen är alldeles ny och är för mina d-elever som läser tre dagar i veckan på eftermiddagen. Jag hoppas att det också ska kunna hjälpa dem som jobbar mycket att följa med i vad vi gör och kunna delta hemifrån.

/Jenny

onsdag 8 september 2010

Som man frågar....

Fredag 100910
Halloj!
Härom veckan såg jag ett inslag på nyheterna. Jag har letat som bara den efter det på nätet för att mer exakt kunna återge innehållet. Men jag hittar det inte. Så jag får försöka ändå.
Det handlade om att föräldrar inte tror att deras barn får tillräckliga kunskaper i skolan. Det basunerades ut som ett krigslarm i vanlig ordning. Svenska skolan är i kris! Hälften anser att barn inte lär sig tillräckligt i skolan nuförtiden!
Men vänta nu. Vad är det för fråga? Vad betyder det?
De lär sig inte tillräckligt? Finns det någon som skulle svara ja på en sådan typ av fråga? Om någon frågade dig t.ex. "Tror du att du äter tillräckligt hälsosam mat?" Vad skulle man svara då?
Jag skulle svara; "Nä, antagligen inte".
Eller om någon frågade "Tycker du att du behärskar tillräcklig många språk?", då skulle i alla fall jag svara "verkligen inte".
Betyder det att jag äter dåligt eller att jag borde skämmas för att jag bara pratar tre språk?
Nä, det betyder att en sådan fråga går inte att få annat än nej på, eftersom själva ordet tillräckligt implicit innehåller en övre gräns som man inte kan nå.
I samma inslag säger reportern att över 70 % har mycket stort förtroende för sina barns skola och de resterande 30 % hamnar på stort och ganska stort förtroende. Är inte det värt att göra en rubrik av?
Vi har alltså en skola idag där ALLA föräldrar har förtroende för sina barns skolor.
Vi har någonting bra som bara kan bli bättre. Glöm inte det!
Jenny

fredag 3 september 2010

Lilla det

Fredag 3 september 2010

Ibland drabbas jag av "språkångest" eller "språkpanik" över det svenska språket. Det är när det känns helt omöjligt att förstå eller förklara svenskan.

Det hör ihop med jobbet så klart. Det är inte så många andra än sfi-lärare som måste hålla på att dissikera språket hela dagarna och försöka förklara på ett språk som mottagaren inte kan! Jag menar att vi ska förklara konstiga saker i svenskan svenska.

Nu är det "lilla det" som ställer till det. Kolla bara på just den mening som jag skrev. Vad betyder alla dessa "det"?
Ingenting.
Men de måste finnas där.

Vi jobbar med valet och politik just nu. Igår skrev en elev "Val är 19 september.". Det låter inte bra, sa jag, varpå hon förklarade att ordet val var subjekt och sen kom verbet och sist tiden. Hon har fattat den svenska grammatiken så bra och ändå blir det fel.

/Jenny

onsdag 1 september 2010

Praktikplatsernas knepiga vara eller icke-vara

Onsdag 1 september

Så var det höst. Och direkt brakade hela pendeltågstrafiken ihop. Jag ser framför mig alla dessa förlorade timmar på Älvsjö station. Herrejistanes vad tråkigt.

Jag har en kurs som heter sfi-butik, eller heter den butikssvenska? Vad låter bäst? Hur som helst så är det en kurs för alla sfi-elever som drömmer om att jobba i affär eller butik i framtiden. De pluggar "butiksanpassad" svenska tre dagar i veckan och sen är de på praktik två dagar i veckan.

En bra praktikplats är verkligen ett lyft och en dörr som kan öppnas till någonting nytt, till kunskap eller i bästa fall ett jobb. Men en dålig praktikplats är bara utnyttjande av människor. Och jag fattar inte hur jag ska bli klok på hur man ska veta vad som är vad.

Jag skickar elever till olika praktikplatser och ibland bara funkar det hur bra som helst och nästa gång går det åt skogen. Och vems är felet? Och vad kan man kräva? Vad kan man kräva av eleven och av arbetsgivaren?

Ja, jag hoppas att jag lär mig av det här och blir klokare med tiden. Vad tänker du?

/Jenny